Separationsproblem hos hundar: orsaker och lösningar
Att komma hem till en flåsande hund och ett sönderbitet hem är sorgligt för alla inblandade. Denna gång pratar vi om hundarna som lider när de lämnas, låt oss reda ut orsakerna och ge dig lösningarna.
Som vanligt är det viktigt att veta orsakerna bakom beteendet innan vi försöker justera känslorna. Har hunden svårt att vara ensam? Eller lider den av separationsproblem främst när du går? Det är nämligen en skillnad.
Skillnader mellan ensamhetsproblem och separationsproblem
Om hunden kan lämnas med en granne, en annan hund, eller en kompis utan att påvisa oro, har din hund svårt att vara ensam. Dubbelkolla om hunden trots sällskap blir orolig, stressad, ligger och väntar vid dörren, gnyr eller ylar bara när just du går — så har din hund troligtvis separationsproblem.
Separationsproblem
Sådana hundar brukar:
- Hålla koll på dig.
- Följa dig hack i häl.
- Vägra att äta om du inte är hemma.
- Inte vilja gå på promenad med någon annan.
- Lägga sig tätt intill dig när du sätter dig ner.
Det är onaturligt för ett flockdjur att vara ensamt. De allra flesta hundar kräver träning för att känna sig trygga med det. Hundar har olika lätt för att vara ensamma; vissa klarar aldrig av det. Därför är det viktigt att påbörja träningen tidigt i valpens liv, då otillräcklig ensamhetsträning är en stor orsak bakom problem hos den vuxna hunden.
Vid separationsproblem syftar man ofta på en hund som inte kan lämnas bort, alls. Så fort matte eller husse försvinner, växer oron sig stark.
Vilka hundar riskerar separationsproblem
Alla hundar kan lida av separationsproblem och dilemmat är oerhört vanligt. Det finns vissa grupper som är predisponerade för problemet, även om alla kan drabbas. Seniorhundar kan utveckla ensamhetsproblem om sinnena börjar svika och grånosen känner sig utsatt. Av samma orsak kan hundar som lider av sjukdom eller smärta få ensamhetsproblem.
Omplaceringshundar har större tendens till separationsångest, och vissa raser som är ämnade att leva och jobba i flock är predisponerade. Det kan även ha hänt något när hunden varit ensam som orsakat oron, t.ex. om den blivit skrämd av inbrottsförsök eller barn som bankat på dörren.
Hundar med suboptimal eller ingen träning Det är även vanligt att hundar som lämnats för länge utan att ha varit tränade för det utvecklar rädsla för att vara ensamma. Ämnet är komplext och det är svårt att säga vad man bör eller inte bör göra för att minska risken för problemet, då allt beror på hundindividen.
Lösningar på separationsproblem
Åtgärderna varierar beroende på orsak.
1) Stegvis träning som vänjer hunden vid ensamhet
Först behöver ensamtid uteslutas helt. Hunden kan inte vänja sig vid att vara ensam samtidigt som hen ibland är det längre än vad hen klarar av. Hitta en bra hundvakt eller ett hunddagis, och lägg sedan upp en gedigen träningsplan som du genomför under 3-4 månader.
Innan du sätter igång ser du över hunden mående: Se över din hunds motions- och aktiveringsschema; en understimulerad hund kommer ha svårt att känna ro. Ett ras- och individanpassat utlopp bör vara rutin, inte en punktinsats. Därutöver kan en långrunda med inslag av träning och nosaktivering vara vettigt innan hunden ska lämnas ensam.
Ta träningen i små steg för att inte överexponera och förvärra: I en harmonisk hund kan vi sedan öva upp trygghetskänslan steg för steg. Börja med att massera hunden till ro i sin bädd. Säg sedan "Kommer snart" och lämna bädden. Om din hund ligger kvar, återvänder du och klappar om innan nästa repetition. Det är onödigt att börja med att lämna hunden i ett annat rum eller stänga ytterdörren bakom dig; det kan vara alltför svårt för en hund som bävar ensamhet.
Öva i ett annat rum innan du lämnar huset: När din hund vant sig vid att ligga kvar medan du gör annat, kan det vara dags att öva i ett mysigt rum. Bädd och vatten är ett måste. Sätt på lite lugn musik och ha en lampa tänd. Testa att ge hunden ett smarrigt ben, aktiveringsleksaker och andra små skatter hunden kan sysselsätta sig med.
Säg "Kommer snart" och lämna hunden, ta sedan ett par steg ifrån rummet. Återvänd nästan direkt och helst om din hund ligger kvar på sin bädd. Innan hunden börjar oroa sig eller har tröttnat på sina saker är målet. Repetera flera gånger om dagen; annars har hunden ingen chans att vänja sig, det kräver repetition.
Variera svårighetsgraden icke-linjärt: Läng inte tiden konsekvent. Låt hundens beteende avgöra om det är dags att öka; först om hunden är rofylld är det dags att försvåra. Gör då så genom att valsa fram: 20 sekunder, 1 minut, 30 sekunder, 3 minuter. Annars blir ditt budskap att ju bättre läget hanteras, desto värre blir det.
Lägg till en svårighet i taget i takt med hundens förmåga: När hunden går och lägger sig istället för att stå vid grinden, är det dags för nästa steg. Häng en handduk över kompostgallret, dämpa synintrycket. Bryr sig inte hunden, prova att stänga dörren en aning, men gå då gärna tillbaka på en tidsmarginal hunden klarar av väl. Lägg inte till två försvåringar samtidigt; allt för att undvika bakslag och oro.
Använd övervakningskamera för säker träning: En övervakningskamera är en god investering vid ensamhetsträning. På så vis kan du i realtid se vad din hund har för sig när du står utanför dörren eller har åkt iväg. Du kan se om stress råder och du behöver avbryta träningen, eller om din hund kommit till ro och det är dags för dig att återvända (förstärka det beteendet).
När det är dags att lämna hemmet: Nu har du grundtränat hunden. Öva nu på samma vis men lämna hunden i hemmet och gå ut genom dörren. Dörren brukar vara en laddad port, så träna på att gå ut och låta dörren stå öppen. När det funkar bra kan du stänga dörren en aning, men låta den stå på glänt.
När hunden hanterar att dörren stängs utan oro kan du börja växla mellan att du står utanför, går iväg, kör iväg och så vidare. Variera tiden du är borta. Du vill helst återvända till en lugn hund som vilar på sin bädd, men om panik råder måste du avbryta träningen och förenkla stegringen i din träningsplan.
Var noga med att du är lugn och trygg under träningen. Titta inte onödigt mycket på hunden, utan ta det hela med ro.
Ta det varligt och alltid i din hunds takt: Ofta behöver vi vara minutiöst noggranna i början. Valsa fram i tidsstegringen; börja med fåtalet sekunder. Med tid och träning kommer hunden snabbare och snabbare till ro när du säger "kommer snart", och då kan vi lägga på minuter i taget när hunden har tilltron till att du återvänder.
2) Lösningar vid separationsproblem
Boosta din hunds självständighet: Har du en hund med separationsångest, kan du behöva jobba upp hundens självständighet, exempelvis genom spårträning, avståndslydnad som rutan, framåtsändande, stanna kvar och fjärrdirigering. Samtidigt som du minskar ner på inkallningsträning, fotgående och kontaktövningar — allt som förstärker närheten till dig.
Börja berömma mer med självständig lek med leksak istället för godis nära dig och så vidare. Rigga problemlösningsmoment där hunden behöver agera långt ifrån dig, söka upp bollen som du slängt ut på en åker, leta godis du stoppat i trädstammar, söka efter andra personer som får bli värdefulla belöningar.
Meddela när hunden ska med: Repetera “Du ska med” varje gång ni ska gå på promenad, det ger hunden information om när hen ska med, eller lämnas kvar. Förkunskapen om vad som komma skall dämpar stress och oro. Grundträning är viktigt: Du kan också binda upp din hund på promenaden, säga "kommer snart", kasta några godbitar på marken, och stega iväg för att direkt återvända innan stressen tar vid. Gör du så flera gånger per promenad, kommer din hund att utveckla en tolerans för det. Men var noga med att du vänder oro till trygghet och inte pressar hunden över gränsen.
Öva gärna på “Gå och vila" i hemmet om hunden brukar följa dig hack i häl. Låt någon annan i familjen fodra, ge tuggben och promenera, så hunden skapar band till någon annan än dig. Det kommer inte göra att hunden älskar dig mindre, men ökar chansen att hen klarar av att vara ifrån dig. Livsavgörande resurser behöver kopplas till flera personer än bara du.
Bekräfta hunden när hen är självständig: Brukar du bekräfta hundens kontaktsökande genom att titta på, prata med och klappa om, så kanske du behöver justera det. Det innebär inte att du ska sluta med detta; du ska bara bjussa på det när hunden är självständig.
Hur avancerar manträningen? Ovanstående är grundträning för en hund med separationsångest utan andra påverkande faktorer. Ibland är orsaksammanband komplexa, och då behövs flera åtgärder. Efter att ovanstående är satt i verket och du har fått en mer självständig hund som vågar vara utan dig och ibland väljer det självmant, kan du gå över till punkt 1 i artikeln och träna vanlig ensamhetsträning.
3) Viljan att vara flera kan vara rasbundet
Är din hund av en ras som ska arbeta i flock och lider av ensamhetsproblem, så kanske det är dags att köpa en till hund. Vissa raser är inte lämpade att hållas ensamma. Det är viktigt att ha i åtanke när man köper hund. Vill man verkligen inte ha fler än en hund och om det är viktigt att kunna lämna hunden ensam i några timmar, behöver man välja ras med det i åtanke. Kanske är en självständig ras som inte tenderar att fästa sig vid en och samma person ett säkrare kort.
4) Smärta och sjukdom är en vanlig orsak bakom separationsproblem
Först och främst ska självklart smärtan eller sjukdomen åtgärdas. Om osäkerhet kvarstår hos hunden, eller om symptomen kommer i skov, så kanske vi måste förlika oss med att vår sjuka hund inte kan vara ensam. Lösningen kan ligga i en dagmatte eller ett hunddagis. Svårt sjuka hundar, exempelvis hundar med epilepsi, ska inte lämnas ensamma.
5) Seniorer med sviktande sinnen vill sällan vara ensamma
Sviktande sinnen kan göra den kavataste av grånos otrygg. Att begränsa ytan hunden lämnas på kan hjälpa; att dra ner persienner och skapa en lugnare inomhusmiljö med lite "vardagsbrus" som tv eller radio på kan lindra. En Adaptil-dosa i vägguttaget dämpar oro hos en del.
Samhället och arbetsgivare brukar ha större förståelse om man vill ha med sin gamling på jobbet; ibland kan undantag göras. Varför inte fråga? Det kanske bara handlar om ett halvår innan hundens tid är kommen.
Har du en unghund och en äldre som inte går att lämna tillsammans kan du prova att separera dem om du märker att den äldre stressas av att du lämnar boendet. Det kan vara så att unghunden inte låter den äldre vara ifred när de är ensamma. Filma för att vara på den säkra sidan.
Ensamhetsproblem och separationsångest är ett stort välfärdsproblem hos hundar. Lider din hund av någotdera, ta hjälp direkt; prognosen är bättre ju tidigare man tar tag i dilemmat.
Mer att ha i åtanke gällande separationsproblem
Vad säger lagen om att lämna hunden ensam: Enligt jordbruksverkets föreskrifter får valpar under 4 månader enbart lämnas ensamma kortare stunder, och för vuxna hundar krävs rastning var sjätte timme. Detta kan tolkas som en riktlinje för hur länge en vuxen hund bör lämnas ensam.
Så ser du att din hund har svårt att vara ensam:
- Hunden blir orolig innan du ska gå eller när du börjar med rutiner som hunden associerar med att du ska iväg.
- Hunden blir överdrivet "lycklig" när du kommer hem. Är det stress eller glädje? Kanske en stor lättnad över att du återvänt...
- Hunden ylar, skäller eller gnyr när du är borta.
- Hunden är destruktiv och förstör föremål eller inredning när du är borta.
- Hunden blir tyst, ligger enbart på hallmattan, gnyr och väntar.
- Hunden är väldigt uppe i varv efter att den varit ensam, kanske gör den utfall på promenaderna vilket den inte gör annars.
- Hunden kissar/bajsar inne när den är själv.
- Hunden vankar mellan fönster och dörr.
Filma hunden när du lämnar hen så vet du med större säkerhet hur ensamheten hanteras.
Din personliga hundtränare i mobilen
Petli är appen där du i ett roligt format kan träna din hund, få personlig coachning från hundexperter, träffa likasinnade i ett varmt community och exklusiva rabatter på fantastiska produkter.