Allt du behöver veta för att koppelträna din hund på rätt sätt
Inledning
Ständigt slitande, stretande och dragande i slutet på kopplet. Det är frustrerande och kan kännas helt hopplöst ibland. Men det är det inte! Du ska nu få läsa om hur du förvandlar kopplet från eländigt dragkapsrep till vänskapsband.
Skapa balans och harmoni hos din hund
Ha en balanserad, harmonisk hund. En stressad, över-/understimulerad, arg, rädd eller smärtpåverkad hund kommer inte ha slakt koppel som högsta prioritet. Se till att din hund mår bra!
Välj rätt utrustning för koppelträning
Ha rätt utrustning för just din jycke. Halsband eller sele? En två meter läderrem (längre koppel kan göra underverk) eller gammal repstump… Det spelar ingen roll. Så länge din hund anser attiraljerna behagliga att bära. Inget som skaver, stryper eller nyps i armhålorna tack. Många hundar uppskattar tvåpunktkoppling i selen mer än enpunkts koppling exempelvis.
Ryck inte, ryt inte, banna inte. Från allt sådant ökar nämligen hundar avståndet. Det är en fullt naturlig respons att vilja ifrån det obehagliga - ren självbevarelsedrift.
Hitta rätt tempo för din hund
Se till att du går i en takt som din hund är ämnad för. Vissa hundar är pensionärslimpor; om din hund masar sig fram kan du göra detsamma. Men har du köpt ett fullblod, läng steget! Du ska absolut inte springa ikapp din hund, men hålla ett behagligt tempo.
Töm hundens mentala energi innan promenaden
Har du en arbetsmyra till hund? Skapa då förutsättningar för rätt sinnesstämning på promenaden. Innan själva promenaden, inomhus.
Göm godis som hunden får nosa rätt på. Kör några utmanande träningsmoment i hallen. Grunda med kontaktövningar och lek en stund.
Skapa förväntningar på positivt samspel samtidigt som du tömmer jycken på mental energi och sätter stämningen för samspel.
Börja följsamhetsträningen steg-för-steg
Gå nu ut, du först. Varför? För att du bör vara den som kollar av läget på gatan så att allt är lugnt. Du spejar, vaktar, hunden följer. Budskapet blir; kom med mig min vän. Inte; jag hänger efter som dig som en flagga i aktern på en racerbåt.
Dessutom är ditt gångsätt viktigt! Tåga på, målinriktat. Gå som att du vet vart du ska, ta rejäla kliv och titta framåt. Hundar verkar digga sånt. De blir nyfikna och följer helst de som har koll.
Men smyg också, speja, vänd på klacken och led promenaden mot nya äventyr (samma gamla stråk blir tråkiga). Om din hund följer dina tempoväxlingar, upptåg och direktiv – belöna! Dimp ner och hitta en skatt, en hög med godis, en kamptrasa eller ett prassligt löv med leverpastej under. Vad häftigt det blir att hänga efter husse/matte om magiska saker sker titt som tätt.
Skattjakt är ju kul! Följsamhet uppskattar vi i våra hundar. Och därför bör vi ge dem orsak att vilja följa oss.
Belöna din hunds oönskvärda beteende
Nu till det som de flesta hundägare tycker är lite krångligt. Belöna det slaka kopplet innan det blir sträckt! Kvittra uppmuntrande ord, bjussa på en godbit, ta fram leksaken eller bli himla rolig när kopplet är slakt.
Vi är problemlösningsorienterade. Vi glömmer ibland att problem inte behöver uppstå för att lösas om vi fångar motsatsen först. Beröm och belöna det du vill ha! Det ökar tendensen hos hunden att vilja hålla sig nära.
Att hålla sig inom kopplets radie blir givande. Var noga med att bli rolig när kopplet är slakt , inte när hunden är på väg att sträcka det. Annars riskerar du bara att skapa en kontraproduktiv beteendekedja; hunden kommer gå ut i dragläget för att du ska bli rolig.
Vikten av att pausa under promenader
Vi är väldigt bra på att lära våra hundar att promenader innebär konstant rörelse och aktivitet. Till och med Båtsman blir uppvarvad. För vi går och går, går, går. Och går.
Stanna till, stå, njut av landskapet. Lyssna på fåglarna, kela med din hund, andas och va. Mikropauser på promenaderna gör underverk för notoriska dragare. Testa!
Pausandet trappar ner hundens tempo, lär jycken att utomhus inte innebär att ligga på som en rem. När du ändå stannat till, passa på att göra något givande med din hund. Ni kanske kan snacka om vädret, träna sitt eller kontakt, vädra efter en hare eller bara klia bakom öronen.
Sådant främjar samspelet, relation, kontakt och följsamhet. Sjukt bra grejer att installera i en notorisk dragare. Det är nämligen svårt att galoppera i full kareta runt kvarteret och samtidigt ha koll på om det är dags att klia husse bakom örat eller leta godis i blåbärsriset.
Så undviker du att rycka i kopplet
Nu till den stora frågan… Vad gör jag om kopplet sträcks? Jo, först utreder du om det är du eller hunden som sträcker det. Det är viktigt att veta. Om du exempelvis utan att meddela knatar iväg åt ett håll medan hunden går åt ett annat, då kommer du att rycka i Fido…
Gör inte det. Säg istället ”Häråt!”, peka med hela handen. Bokstavligen, endast för tydlighetens skull. Pekandet och ”häråt!” brukar räcka bra. Glöm inte att berömma om hunden följer.
Om det däremot är hunden som drar såå sluta hänga efter. Få cement i kängorna och stå helt still. Stenstabil. För om hunden får ta sig framåt med dig i släptåg och nå den där kissfläcken eller hunden som kommer strosande, då belönas dragandet något kolossalt.
Vänta tills hunden gör kopplet slakt. Det kommer ske, förr eller senare. Stå statystilla kvar och vänta. När hunden gör kopplet slakt, gå. Gärna åt ett skojigt håll. Blir din hund en jojo så var noga med att byta riktning. Det är nämligen svårt att vara jojo om man inte vet vart man ska.
Men det funkar inte att bara ta till statyknepet vid sträckt koppel, alla komponenter behövs för en lyckad koppelträning.
Var konsekvent för framgång i koppelträning
Tråkigt. Men faktiskt helt avgörande för att du ska få de resultaten du är ute efter. Om du börjar promenaden superkonsekvent men sedan tappar orken och låter hunden dra, så har du skapat ett plus minus noll. Hunden har först lärt sig att inte dra, sedan fått öva på just det och resultaten uteblir.
Ett sätt att slippa vara 100% konsekvent är att ha en utrustning på hunden när du inte orkar träna, säg, en dragsele. Något ergonomiskt som inte belastar hunden alltför mycket. I kontrast har du ett helt vanligt brett halsband när ni tränar och du orkar vara konsekvent.
På detta vis kommer hunden känna av vad som gäller beroende på vad han har kopplats i. Du kan gå ut med hunden iklädd både sele och halsband och på så vis bara koppla om till selen när du inte orkar träna.
Med tid och träning är tanken att halsbandet blir jyckens promenadklädsel och dragselen tas fram när hunden får dra, typ i uppförsbackar på joggingturerna.
Det finns mängder av andra roliga koppelträningsmoment som kanske passar din hund bättre än ovanstående. De flesta är mycket lättare att demonstrera på plats än att knattra ner i text.
Så om du har testat dessa tips och hunden ändå sliter och drar, ring en dokumenterat välutbildad hundtränare. För vem vet? Det kanske finns en orsak till din hunds ihärdighet som ingen av oss hajar än. Drifter som behöver få utlopp eller instinkter som ni behöver samarbeta kring istället för att förbjuda.
Att tänka på med koppelträning
Fastna inte i statyträsket. Det blir bakvänt och fel. Skapa istället förutsättningar för att lyckas genom att börja från början. Sedan kan du bli staty, om det behövs. Men glöm inte tråkpunkten, var konsekvent.
Skriven av: Caroline Alupo
Caroline Alupo är Petlis medgrundare. Hon har en magisterexamen i etologi och är även utbildad hundtränare och hundpsykolog. Hon har 19 års erfarenhet som professionell hundtränare. Läs mer om Caroline här.
Din personliga hundtränare i mobilen
Petli är appen där du i ett roligt format kan träna din hund, få personlig coachning från hundexperter, träffa likasinnade i ett varmt community och exklusiva rabatter på fantastiska produkter.
