Hundar som biter i kopplet - orsaker och lösningar
Det kan vara lika enerverande när en vildsint valp biter tag i kopplet och ruskar som när en unghund behandlar den nyinköpta läderremmen som kamptrasa. Det är frustrerande att bli sliten och dragen i, utrustning kan gå sönder och promenaderna känns jobbiga.
Varför biter hunden i kopplet?
För hunden är att bita, ruska och dra effektiva sätt att få utlopp för energi. Det är rovdjursbeteenden och behöver inte vara stress-relaterade. Men det kan vara det. En hund som vill leka kan också ruska i kopplet. Detta kan vi råka förstärka om vi då leker med hunden eller, än värre, tar till godis i avledande syfte. Om koppeltuggandet gett uppmärksamhet (negativ som positiv) så kan beteendet tyvärr ha förstärkts av oss. Det finns även hundar som biter i kopplet av frustration, de kanske vill hugga en mötande hund men når inte. Istället ruskar de kopplet. Andra jyckar vill stoppa promenaden; rundan kanske är för lång eller matte/husse för snabb. Ett sätt att bromsa är att själv ta tag i kopplet. En del hundar är istället orala till sin natur, så som retrievers; de vill bära och mår som bäst när de får ha något i käftarna. I brist på annat tas kopplet.
Anpassade lösningar för koppelbitande
Koppelbitande vid understimulans
Om koppelbitaren är understimulerad behöver man göra mer än att bara åtgärda själva bitandet i stunden. Man behöver öka motion och rasanpassad aktivering/arbete så att hunden får balans och därmed möjligheten att kunna "uppföra sig". En hund i obalans kan inte ta sig an vardagen harmoniskt, då det läget inte råder inombords. Så tillgodose din hunds behov. Öka takten, gå längre rundor, utforska nya marker, prova på en ny hundsport. Du kommer därefter att få hållbara resultat av koppelträningen och vanligtvis försvinner det problematiska beteendet helt utan att tränas bort när orsaken åtgärdats. Vill du veta mer om koppelträning kan du läsa Allt du behöver veta för att koppelträna din hund på rätt sätt.
Koppelbitande vid överstimulans
En annan orsak till bitandet är överstimulerans. Exempelvis om dagarna på dagis är långa, leken i rastgården för belastande, det blir för mycket uppvarvande cykling och pinn-bollkastning eller om hunden används som leksak av husets barn. Då riskerar din hund att belastas av stress. Hög och eller långvarig stress är skadligt. En stressad hund blir ofta hoppig, bitig, skällig och "stökig". Åtgärden ligger i att skapa en harmonisk vardag. Symptomen behöver alltså inte tränas bort; de försvinner oftast av sig själv. Både överstimulerade och understimulerade hundar gynnas av passivitetsträning på promenaden, aktivering i form av hjärngympa (gärna rogivande nos-övningar) och trevlig lydnadsträning där följsamhet och kontakt belönas med positiv förstärkning.
Koppelbitande som lekstart
Om koppelbitandet däremot är startskott på lek eller uppmärksamhet så bör du först sluta leka med din hund när han har bitit i kopplet. Grundträna sedan. Lägg fram runt fem leksaker och två koppel i rad hemma på golvet. När jycken greppar leksakerna blir det ditt startskott på lek, kampa och jaga ifatt. Bete dig som om hunden tuggar i det otillåtna kopplet; den leken är ju kul enligt hunden din. Om kopplet greppas å andra sidan står du kvar och inväntar att hunden tänker om och tar rätt föremål för lek. Skäll inte på hunden om han gör fel, då skapar du stress i association till kopplet. När budskapet nått fram inomhus så tar du med dig konceptet på promenaden. Ha med dig hundens favoritleksak och förebygg koppelbitandet genom att själv föreslå lek med leksaken då och då. Ha den gärna hängandes i bakfickan så att hunden själv kan sno till sig den. Din hund vill ju ta tag i något för att leka, så bjud på det, så får du ha kopplet i fred. För ytterligare tips om lek, se Lek med din hund - boosta er relation!.
Belöningsbaserad träning mot koppelbitande
Belöningsbaserad träning handlar inte om att ignorera felbeteenden utan om att lista ut vad det önskvärda beteendet är, guida hunden till att utföra det och sedan förstärka det. I detta fall kan det innebära att träna vardagslydnad med kopplet som rekvisita. Lägg fram kopplet och ge hunden en godbit när han tittar på kopplet och sen på dig, när han står stilla bredvid dig då du tar kopplet från kroken, när han inte hugger tag då du sakta rör kopplet mot honom, och så vidare. Visa din hund att det finns belöningar att tjäna och belöna sporadiskt det önskvärda beteenden innan det oönskade tar vid. På så vis blir du effektivt av med det problematiska. Med tiden fasar du bort belöningarna genom att först variera dem i form av klapp, kel och röstberöm istället för godis. Om du är konsekvent så kommer rutinerna sedan bli er vardag, oavsett godis.
Hantera återfall av koppelbitande
Om hunden får ett litet återfall och börjar bita i kopplet när ni är ute så är det bra att ha hunden kopplad i två koppel alternativt en lina. Då kan du släppa det koppel som hunden biter i (hunden mister då den eftertraktade kampen). Själv greppar du linan och fortsätter bara lugnt att gå. Om hunden sluter upp bredvid dig utan att bita i linan så berömmer du, går några extra steg och visar sedan vad hunden får bita på istället; en pinne ni hittar i diket eller kamptrasan du har i bakfickan. Ett godissök därefter kan hjälpa hunden att varva ner, alternativt lätt taktil massage.
Undvik koppelbitande hos valp
Har du en valp som tuggar i kopplet? Det kanske kliar i de små tänderna inför tandlossning. Och kom ihåg att en valp håller på att vänja sig vid känslan av att vara kopplad. De vill helst springa fritt, utforska och upptäcka, inte ha jobbiga remmar i vägen. Ha det i åtanke. Men även här gäller samma strategi: bestäm vad du vill att valpen ska göra när han är kopplad och belöna det önskvärda. Ha alltid en leksak med dig i fickan för att förebygga. Om du vill ha mer information om valpar och deras bitande, se Bitande valpar - orsaker och lösningar.
När äldre hundar biter i kopplet
Har du en äldre hund, en överviktig jycke eller en hund som plötsligt börjar dra och bita i kopplet rekommenderas ett veterinärbesök. Det är inte ovanligt att hundar som har ont och/eller inte orkar med rundan försöker sätta stopp för den. Lyssna då på din hund. Ge honom vård och anpassa därefter promenadernas längd och typ efter individens förmåga.
Ha tålamod vid koppelträning
Det kan ta tid att bryta en vana, att lära om eller ge hunden nya förutsättningar. Låt det ta tid. Var konsekvent och utvärdera effekten efter 2, 3, 4 veckor. Filma er själva på promenaden, kryssa dagar och skriv utvecklingsnotiser i almanackan för att få perspektiv på framstegen. Ligg i, ge inte upp. Med tid och klok träning löser sig det mesta.
Praktiska tips vid bitande i kopplet
- Ha för vana att koppla din hund sittande/liggande om du äger en pälsad studsboll med slående käftar. Att sitta/ligga är mer passivt än att stå upp. Tjata inte sitt/ligg, då skapar du stress. Lär in momentet så att hunden förstår vad ordet betyder innan du använder det i vardagen.
- Små valpar bör inte motioneras hårt. De ska strosa och upptäcka omvärlden men inte gå längre promenader i för raskt tempo, speciellt inte på för hårt underlag. Om du missat det och din valp biter i kopplet eller lägger sig ner är han troligtvis trött och försöker säga dig något.
- Att själv rycka tillbaka om en hund bitit tag i kopplet är bara kontraproduktivt. Att bli arg och ruska nackskinn, läsa paragrafer eller ryta kommer inte heller att lära din hund vad som är önskvärt. Korrigeringar och bestraffningar ökar bara stress; obehag associeras till dig och kopplet.
Satsa istället på schysst träning. Tillit och respekt kommer att få relationen och även samspelet att blomstra; din hund kommer att tacka dig.
Din personliga hundtränare i mobilen
Petli är appen där du i ett roligt format kan träna din hund, få personlig coachning från hundexperter, träffa likasinnade i ett varmt community och exklusiva rabatter på fantastiska produkter.