Skällande hundar: orsaker och lösningar
Hundar skäller. Ibland i normal utsträckning med ett givet syfte, i andra fall mållöst och utan hejd. Det senare är inte bra, vare sig för hunden, dig, grannskapet eller för allmänhetens syn på hundar. Låt oss reda ut orsakerna bakom gapandet och titta på åtgärderna om skällandet är problematiskt.
Så använder hundar skällande för att kommunicera
Det är skillnad på artiga samtal, skall som kommunikationsmedel eller signaler till närstående, möten eller inkräktare, markör på hittat vilt, eller ett sätt att driva boskap. Hundar skäller av många skäl, och på många olika vis. Varje skall har en ljudbild och en intonation som i samspel med hundens resterande kroppsspråk förtäljer dess syfte. De flesta hundar skäller i normal utsträckning. Vi kan lätt förstå motivet bakom harangen och välja om vi vill agera på den, eller undvika att förstärka genom att kanske ignorera eller ta bort hunden ur situationen.
Skällande som tecken på stress och dess orsaker
Ibland hakar hundar upp sig. De matar skall, överreagerar och blir ljudliga för minsta lilla, skäller ut i tomma intet och är ihärdiga utan att vara mottagliga för vårt uppvisade missnöje över kakafonin. Som vanligt vill vi reda ut orsaken innan vi försöker förändra beteendet. Drivkrafterna bakom gastandet kan vara flera. Det kan bottna i en understimulering hos en hund som går med mer energi än den tillåts göra av med på vettigt sätt. En annan orsak är överstimulering. I detta fall har hunden för mycket att göra eller får fel typ av stimulans, vanligtvis uppvarvande sådan så som pinn-/bollkastning, hetsiga lekar, stressande vardagsliv. I båda dessa fall bär hunden på en frustration, skällandet är ett symptom på ett ohälsosamt levnadsförhållande. För att förstå och hantera hundens betende, kan du läsa om stress hos hund: överslagshandlingar och lösningar.
Genetiska faktorer bakom skällande och hanteringsstrategier
Verbaliteten kan vara rastypisk, vissa rasgrupper är avlade för att larma, vakta, driva, ställa eller valla med skall. Dessa hundar tenderar att vara ljudligare och vi behöver ha förståelse för det. Men om skällandet går till överdrift och blir svårhanterligt beror på omständigheter, hundens mående och miljö. En hund som får jobba med sitt skall, använda det i sitt rätta syfte, har oftare lättare att knipa igen i andra lägen. Den är då välstimulerad och har ett givet utlopp för en inneboende drift. Detta är ofta väldigt viktigt för de skallglada raserna.
Ensamhet och skällande: orsaker och lösningar
Allvarliga fall av överdrivet skällande är hundar som sitter ensamma hemma eller i hundgård och skäller som stressutlopp för att de lämnats ensamma utan adekvat träning. Dessa hundars lidande kan anses stort då de är sociala flockdjur. Hundar kan lämnas ensamma, men de behöver tränas i att hantera en för dem onaturlig situation. Om du vill lära dig mer om detta, titta gärna på separationsproblem hos hundar: orsaker och lösningar.
Inlärt skällande: hur vi omedvetet förstärker beteendet
Skallbenägenhet ökar kraftigt om skall förstärks, på något sätt belönas. Det kan handla om att hunden får uppmärksamhet (positiv såväl som negativ), försöker tystas med godis/lek/tuggben, en grind/dörr öppnas medan hunden matar skall, jycken jagas runt i hopp om att få tyst på den etcetera. Överdrivet skällande är ett mycket vanligt ”inlärt” problembeteende. Ägare har ofta svårt att ignorera bort det, det vill säga släcka ut beteendet. Eller så har man i sin tur skällt på hunden som skäller, i hopp om att tysta den. Men i själva verket förstärker uppmärksamheten skällandet eller triggar upp stämningen. Ju mer frustration vi orsakar hunden, desto skälligare riskerar den att bli.
Strategier för skällande med orsaken i åtanke:
Balansera understimulerade och överstimulerade hundar
En understimulerad eller överstimulerad hund behöver först och främst få ett adekvat utlopp; motion i varierade terräng, ett par spårpass i veckan, nya träningsuppgifter eller liknande. Ras- och individanpassa hundens fysiska och mentala aktivering.
Stressdämpande åtgärder för skällande hundar
Sedan kan stressdämpande åtgärder som ett relevant kosttillskott (innehållande magnesium, B-vitamin, tryptofan), daglig taktil-massage nyttjas för att hjälpa jycken komma till ro. När hunden skäller, tänk stressutlopp och ta in din hund nära dig; var själv lugn och massera lätt och prata dämpande. Lugna frustrationen där och då, men var även noga med att hunden får korrekt stimulans varje dag, inte bara en punktinsats då och då.
Hantera och belöna larmande hos hundar
Skäller hunden i syfte att larma? Jobba då med och inte emot din hund. Beröm och belöna larmandet, 5-6 skall kan vara en bra gräns, avbryt sedan med "tack, jag tar det nu" och belöna med gott godis i ett rum en bit bort ifrån hallen. Gå sedan själv ut och vakta och lämna hunden bakom dig. På så vis uppskattar du larmandet, och får in en rutin som gör att du kan avbryta hundens rappakalja och själv ta över själva vakten. En del hundar som inte larmar utan skäller i vaktande syfte, med mål att skrämma bort, behöver mer beskydd av dig i dessa lägen. Du går emellan, tar mötet och belönar hunden bakom dig istället för att låta hen stå i kopplets ände och skälla på mötet. Skvallerträning och BAT (behavioural adjustment training) är effektiva metoder att nyttja.
Jakthundar och behovet av jakt som stimulans
En drivande eller ställande jakthund behöver jaga. Under lågsäsong behöver den likvärdigt utlopp. Det finns inte så mycket mer att säga om den saken, vissa raser bör vi inte ställa orimliga krav på. Att be en gråhund leva stadsliv och hantera detta ljudlöst är inte ett realistiskt mål.
Hantering av ensamhetsproblem och skällande
En hund med ensamhetsproblem eller separationsångest behöver hjälp av en behörig, gärna H-märkt, hundpsykolog då praktisk individanpassad handledning på plats är den enda effektiva åtgärden. Ta din hunds ljudliga opponering mot ensamheten på stort allvar, det finns ett lidande i botten av beteendet.
Undvik att förstärka skällbeteenden
Har vi själva omedvetet förstärkt skällande är det viktigt att vi blir medvetna om våra egna handlingar och reaktioner på skall. Hoppar vi till, tittar vi på hunden, gastar vi tillbaka, rycker i kopplet, avleder med godis, försöker tysta genom distraktioner…? Då behöver vi upphöra med det. Vi bör inte ignorera skall utan insikt i orsakerna bakom det, men vi kan sluta förstärka det och se hur skallbenägenheten påverkas. Är ditt agerande invant, sätt upp post-it lappar som påminner dig om att inte förstärka din hunds skall. Var även noga med att förstärka motsatsen; beröm och belöna din hund när hen är tyst, på så vis gör du hunden uppmärksam på att du uppskattar just tystnaden. Bara det kan göra underverk.
Träna in en tyst-signal och när du bör söka hjälp
Vissa notoriska skällare gynnas av att träna in skall på signal, för att sedan träna in en tyst-signal som kan användas i vardagen. Om så genomförs utan tillfredsställande resultat, kontakta en välrenommerad hundpsykolog för gedigen utredning. Det kan nämligen finnas en orsak bakom skällandet som är viktig att utreda för hundens måendes skull.
Skriven av: Caroline Alupo
Caroline Alupo är Petlis medgrundare. Hon har en magisterexamen i etologi och är även utbildad hundtränare och hundpsykolog. Hon har 19 års erfarenhet som professionell hundtränare. Läs mer om Caroline här.
Din personliga hundtränare i mobilen
Petli är appen där du i ett roligt format kan träna din hund, få personlig coachning från hundexperter, träffa likasinnade i ett varmt community och exklusiva rabatter på fantastiska produkter.
